Här sitter jag och borde egentligen skriva min kommunikationstext men jag pallar verkligen inne.

Den ska vara klar till imorgons studiepass då jag ska sitta i lilla 2:4 med härligaste *host* mäniskorna på jorden och jag känner bara neej. Men det ska nog gå bra, och snabbt, förhoppningsvis.

 

Du kom med din finaste jacka idag och jag brast ut i ett fan. Så hamnade du på samma restaurang på lunchen, en bit ifrån men jag såg när du vände huvudet när jag gick ut och ännu en gång brast jag ut i ett fan.

Fan, fan, fan, Jajja. Nu får du ta och skärpa dig.

Släpp taget eller gör något åt saken.

Sluta fega.

Gör ett val.

 

En utflippad kommunikations lektion följde sedan efter. Vi ska lära in oss om tabua ämnen som vi sedan ska lära ut till resten av klassen som om de vore dumma i huvudet. Vi gjorde inte så mycket, men det var rätt skönt. Till och med läraren satt bara slapt och pratade med några i klassen. Själv masserade jag ryggar en efter en, vilken god människa jag är. Helskotta alltså.

 

På perrongen gick en kille förbi som jag kände igen allt för väl.

Jag gick fram och sa tja, slog mig ner bredvid och snackade om lite allt möjlgt. Vi skrattade åt goda tider och han sa att det var "sjukt kul" att ses och jag log och nickade.

Vi kramades och han klev på Akalla,

och poff,

så var det över.